Paneldiskussion: Positiva exempel och framgångsfaktorer för svensk musikutbildning och musikutövande
Anteckningar förda av Ann Elkjär under paneldiskussionen om blåsmusikensfortlevnad på Flöjtfestivalen i Lund, 2 april 2022.
Moderator: Markus Tullberg
I panelen: Noomi Hedlund, Helena Kahrs, Andreas Ralsgård, Astrid Eriksson
Lägesbeskrivningar från alla i panelen:
Astrid: Högskolan för Scen och Musik i Göteborg, från andra året studerade endast två flöjtister på kandidatprogrammet. Där såg man verkligen bristen på träblåsare. Några fler brass-studenter. Masterprogrammet har däremot stort internationellt intag. I England var det helt annorlunda, där finns det fler… kanske finns det samma trend där också. Tror att det är vanligare att man introducerar orkesterinstrumenten i skolan. I svenska grundskolan var det mer pop och rock.
Helena: Träffar barn och ungdomar från 4 år upp till gymnasiet. I kulturskolan, på musikgymnasiet i Skövde. Jobbat sedan 2012, vad det gäller underlaget för blåsare, har förändrats radikalt senaste åren. Kommer bara en elev nu. Väldigt många fler söker in på gitarr, sång och piano. De eleverna vi har blir rätt ensamma – blir svårt att få en bra bärande verksamhet.
Skara, kulturskolan, flöjtlärare och verksamhetsledare. Har ledaransvar, även tf chef för fyra verksamheter. Undervisar ofta, små knattar och äldre barn. Förberedande orkesterverksamhet i åk 1 och åk 2, styr ”lite fult”, vilka instrument man får prova, alltså främst orkesterinstrumenten. Har haft igång i 15 år, och det var inte varit någon brist i någons tjänst, fram till Coronapandemin åtminstone. Väldigt kort kurs, men fungerar bra.
Noomi: Positiva tendenser, opinionsbildningen har gett väldigt goda resultat nationellt. I årets regleringsbrev nämns ”främja återväxten bland blåsmusiker, främja blåsmusiken”. Har fått kallelse till rundabordskonferenserna-samtal hos Kulturrådet. Regeringen har pekat ut blåsmusiken som en extra behjärtansvärd satsning. Det kommer alltså satsas. Mer dialog mellan olika aktörer; orkestrar, folkhögskolor, musikhögskolor. Utökning i försvarsbudgeten även för militärorkestrarna. Vi har utbyten över nationsgränserna. Svenska körundret – ett extremt medvetet arbete från 60-talet. Nu finns första incitamenten. Det beställs fler verk för blåsmusik, och medel som finns speciellt vikta för blåsmusik.
Siffror – ger underlag – ger kunskap – ger makt.
Norrbottensmusiken – sökt 16 miljoner för ett treårigt projekt med särskild vikt för blåsare – speciellt de som inte börjat spela än. Noomi uppmanar oss att få fram de tre ansökningarna som finns, och söka upp de organisationer som jobbar med detta.
Andreas: Fortsätta det vi gör i Landskrona, med arbetet i klassorkester. Coronapandemin satte käppar i hjulet. Är nu ute i byarna runtom och gör en enkel barnföreställning för alla skolor och förskolor. Gör det nu varje torsdag, eftersom de inte kan göra klassorkester terminen ut.
Träffar flera hundra barn sammanlagt. Kommer göra skillnad! Helst skulle Andreas se att kulturskolan fortsätter med detta. I samband med det, skicka ut om öppet hus med mera.
Astrid: Ett problem – om det inte finns elever, finns det ingen lärare – då kan det inte komma några nya elever?
En del jobbar för en kulturskolelagstiftningen, men den kommer nog inte komma. Problemen med kulturskolorna är att det är alltid sköts på lokal nivå – vissa kommuner jobbar jättebra med det. Det finns inget incitament från regionen, eller nationellt. Noomi tycker vi ska gå på våra kommunpolitiker – vi borde kontakta dem och berätta hur det ser ut. Vi kan ha mycket större inflytande! Har bjudit in alla kulturpolitiker på nationell nivå – och berättat läget. Det enade alla politiker. Så kan vi göra även på kommunal nivå.
Helena: Man kan även samverka – och dela på en lärare mellan två olika kommuner. Instrumentpool – gemensamt. Viktigt att kulturskoleledarna vågar vara offensiva också.
Astrid: Många elever väljer piano och gitarr. Många vet säkert inte om att (blås)instrumenten finns. Tänker att man ibland måste styra deras val. Man kan låta de som stor i kö till exempelvis piano, prova ett annat instrument först.
Helena: Barn tycker ofta inte så mycket. Föräldrarna tycker mer. Har synpunkter på att man borde anställa fler pianolärare. Viktigt att säga då att det inte går.
Helena, om mötet: Förebilder. Har flöjtlek för några stycken. Dessa vill alltid öppna dörren till blåsorkesterrepetitionerna – nyfikna. Kommer säkert välja ett blåsinstrument.
Noomi: Kom fram i enkäten, orkestrarna? Synlighet. Man ser aldrig orkestrar i TV längre. Jämför med Norges Grand Prix, där var det tre blåsare som var i finalen. Hade massa följare på sociala medier. Vi tänker gärna symfoniskt. Vi måste nog ut i alla genres. Kul exempel: P3 gjorde reportage med Taylor Swifts arrangemang, som gjort det till sin livsuppgift att alltid ha med oboe och fagott! Vi måste bli lite mer populistiska för att nå ut bortom de redan frälsta.
Andreas: Folkhögskolans elever ger konserter på kulturskolan för elever och föräldrar varje år. Viktigt att de känner att de kan inspirera andra.
Frågor/kommentarer från publiken:
Torleif: Oändlig diskussion, och jätteviktig. Har senaste åren jobbat i grundskolan. Lärarutbildningen innehåller fler mål än läkarutbildningen. Läroplaner, tydliga mål för elever. Ger en bild av att man vet vad man vill med utbildningen. Vi har en utmaning här – vi är nöjda med våra egna bubblor. Varför gör vi det vi gör? Hur ska vi kunna förklara varför det är viktigt?
Noomi: Det här är 10 000-kronorsfrågan. Fritt citat från socialdemokratisk finansminister: Om målet med samhällsutvecklingen vore att vi skulle tjäna maximalt vore vi sinnessjuka. Målet måste vara att skapa maximalt – dansa, frigöra tid att vara skapande människa. Hjälp Noomi att skapa en slogan för detta!
Gott exempel: Norge. Jobbar på samma sätt som med idrotten. Har massor med korps som startar som idrottslag. Problemet är att behålla dem när de är 14-17 år. Då måste det finnas regionorkestrar. Man kan också göra lumpen som musiker i Norge. Professionella orkestrar i Norge har som uppdrag att två veckor varje termin spela med ungdomar. 52% av de som gjort en musikerutbildning i Sverige de senaste 10 åren har inte haft gjort någon form av praktik.
Marcus: Måste avrunda – vi har pratat på många olika nivåer. Strukturella, musikens mening. Finns ett kluster av frågor runt det här fenomenet. Det här är något som detta nätverk kan jobba vidare med. Hur kan vi föra det vidare, skapa kontinuitet.
”Om målet med samhällsutvecklingen skulle vara att vi alla skulle arbeta maximalt voro vi sinnessjuka. Målet är att frigöra människan till att skapa maximalt. Dansa. Måla. Sjunga. Ja, vad ni vill. Frihet.” – Ernst Wigforss
Kort sammanfattning av uppföljningssamtalet dagen därpå, 3 april, av Anna Svensdotter
Vi pratade om det kulturella ekosystemet och var blåsmusiken och flöjten finns där. Vi jämförde oss med idrotten och hur den drivs av ideellt arbete. Exempel med länsungdomsorkestrar lyftes fram.
Gruppen skickar med följande förslag till styrelsen att diskutera: