SAME SAME BUT DIFFERENT

Vad är det då som är så speciellt med att arbeta som flöjtist rent allmänt i en blåsorkester och kanske mer specifikt just i Arméns Musikkår? Till att börja med är det naturligtvis som vilket musikerjobb som helst men … hör och häpna … kanske en smula mer utmanande än motsvarande jobb i till exempel en symfoniorkester. Det trodde ni inte va?

I Arméns Musikkår är vi tre fast anställda flöjtister, Caroline, Matilda och Malin. Vi har plikt att spela alla förekommande stämmor och flöjter och för att hålla liv i dessa kunskaper har vi ett system där vi roterar i sektionen. Det betyder att vi är vana att ha olika roller, att spela solistiska stämmor men också att kunna följa en kollega som tuttiflöjtist samt spela piccola och ibland altflöjt. Förutom att framträda som fullstor symfonisk blåsorkester delar vi ofta in oss i mindre ensembler för särskilda uppdrag och det betyder att vi var och en ofta måste vara beredda att axla flöjtstämman på egen hand.

Alla som har spelat blåsorkester har säkert provat på att spela arrangemang eller transkriptioner av kända klassiska verk. Här kommer ett dilemma … ni vet de där orkesterutdragen vi ägnade många övningstimmar åt på musikhögskolan inför provspelningar och gemensamma lektioner … de där som (nästan) sitter som ett rinnande vatten vid det här laget? När man äntligen får chansen att framföra dem med sin egen orkester då är de i fel tonart??!! Otaliga är de verk jag har spelat genom åren som för blåsorkester oftast är noterade en halv ton högre (eller lägre) än originalet. Ännu värre är det när flöjten tvingas spela fiolstämman och själva flöjtsolot ligger i till exempel ess-klarinett eller saxofon. En annan utmaning är att spela en solistisk svag melodi där man istället för en stråksektion ackompanjeras av 12 klarinetter. Helt plötsligt ligger svårigheten istället i spela tillräckligt starkt för att höras och att få luften att räcka till … för det vill jag lova att även om våra klarinettister är fantastiska så blir det faktiskt inte riktigt lika svagt.

Så har vi det där med att Arméns Musikkår inte bara är en symfonisk blåsorkester utan också en paradmusikkår! Vi står och går och spelar och faktiskt inte bara marscher som man kanske kan tro utan en hel del annan musik också. När jag tänker efter har jag nog provat att gå och spela i tretakt och när det kommer till musik i våra figurativa marschprogram (då vi går runt invecklade mönster) så kan i princip vad som helt dyka upp. Våran paradsäsong sträcker sig från april till och med oktober och då ska det mycket till för att du inte åtminstone någon eller några gånger i veckan kan se oss paradera genom Stockholm. Väder? Ja det är klart att det är en utmaning att på våren spela utomhus i ett par plusgrader, när det blåser eller regnet hänger i luften men lika utmanande var det till exempel i somras med vecka efter vecka med gassande sol och en temperatur som låg konstant över 30-graders strecket. Tro det eller ej men min trogna utepiccolaflöjt sedan 10 år tillbaka har trots dessa ytterligheter inte en spricka! Med lite kärlek och omvårdnad klarar den säkert många år till.

Jag vill till sist påstå att flöjtisterna Arméns Musikkår är världsmästare på att anpassa sig efter akustik och ibland till och med obefintlig sådan. Vi är en orkester utan egen konsertlokal och likt kameleonter har vi blivit vana att snabbt situationsanpassa oss efter rådande omständigheter. Härligt att få framträda i fina konsertsalar men aldrig hade jag kunnat föreställa mig att det skulle gå att spela solo (Largot ur Vivaldis piccolakonsert) i Håbo kommuns torra hörsal eller bland draperier på Rio Bio i Skutskär, i duggregn på en gräsmatta nedanför Gripsholms Slott eller i den fantastiska medeltidsmiljön på Stortorget i Gamla stan. Aldrig hade jag heller kunnat föreställa mig att de mest överväldigande och innerliga publikreaktionerna kommer vid just de tillfällena då man gör det oväntade och tar musiken till platser där den annars inte finns och söker upp den publik som aldrig satt sin fot i en konsertlokal.

Det finns så mycket att berätta och så mycket som är unikt och spännande på min arbetsplats! Som flöjtist i Arméns Musikkår är ingen dag den andra lik, det är bland annat därför  jag trivs så bra på mitt jobb … ja och så tack vare Caroline och Matilda … de bästa kollegorna man kan önska! / Malin

Malin Gustavsson

Malin Gustavsson har studerat flöjt på Det Kongelige Danske Musikkonservatorium för Toke Lund Christiansen och Henrik Svitzer. Hon har efter sin examen haft ett flertal längre kontraktsanställningar i svenska operahus och symfoniorkestrar och har under sina frilansår arbetat i de flesta svenska symfoni- och blåsorkestrarna. Malin är sedan 2008 fast anställd som flöjtist i Arméns Musikkår som är den största av Försvarsmaktens tre heltidsanställda professionella blåsensembler.

Alla blogginlägg

Scroll to Top